northern skies.
hundra år sedan jag skrev något. hundra år sedan jag hade tid till något. hundra år sedan jag slappnade av.
skolan är intensiv och jonglerandet med två kurser är krävande. inatt satt jag uppe till efter 03.00 och skrev klart en inlämning i ena kursen. sen upp tidigit för övning på statistiken. (tyvärr) arbetar och presterar jag väldigt bra under stress och under press. det sista jag ger upp är skolan/jobbet vilket leder till att mycket annat blir lidande. min sömn, mitt humör och mitt välmående exempelvis.
ikväll har jag dock försökt att bara göra ingenting. det gick en stund. jag njöt dock av att laga mat av sånt jag tycker allra bäst om. typ oliver, tomater, citron, vitlök, färksa örter och färsk pasta. och ost såklart. fetaost OCH parmesanost. känn på den!
sen så ska jag verkligen försöka att njuta lite av december. inte kommit hem från skolan tidigare än nio på länge och har noll adventskänsla i lägenheten. detta skall åtgärdas i helgen. hyacinter, tända ljus och min fina röda stjärna i papp att ha i fönstret. det enda som ger mig julkänsla är kören. vi övar och övar och det närmar sig både lucia och julkonsert. kommer bli himla fint.
majorna är förresten fantastiskt vintertid. det blir lite extra mycket sagoland över det nu. fina gamla trevånings trähus med vackra fönster så långt ögat når och världens finaste allé härutanför där spårvagnarna passerar. jag skulle inte vilja bo någonannanstans än just här. appropå spårvagn så är det en av dagens bästa stunder varje morgon. jag kommer nog aldrig tröttna på att åka spårvagn. varje morgon ser jag älvsborgsbron, göta älv, stena line-båtarna, fiskhamnen och varvet. i morse sken solen fantastiskt över vattnet och jag hade gärna aldrig gått av vagnen. den sentimentala känsla som infann sig då var antagligen en följd av min natt med plugg och ingen sömn. finns inget som får mig så känslosam som stunden efter att ett jobbigt och krävande moment är avklarat. det är förresten min bästa känsla.
förresten så känner jag att jag bara måste tillägga en nackdel med att bo i ett gammalt trähus i majorna: de gamla fina fönstrerna håller inte riktigt kylan ute. det liksom sipprar in iskall luft och jag både somnar och vaknar varje dag med en kall näsa.
längtar förresten lite till hallsberg. och massa till familjen, men snart är det jul och då får jag träffa alla fina och bara vara ett par dagar.
när vi går genom tiden,
har allt det bästa inte hänt än
skolan är intensiv och jonglerandet med två kurser är krävande. inatt satt jag uppe till efter 03.00 och skrev klart en inlämning i ena kursen. sen upp tidigit för övning på statistiken. (tyvärr) arbetar och presterar jag väldigt bra under stress och under press. det sista jag ger upp är skolan/jobbet vilket leder till att mycket annat blir lidande. min sömn, mitt humör och mitt välmående exempelvis.
ikväll har jag dock försökt att bara göra ingenting. det gick en stund. jag njöt dock av att laga mat av sånt jag tycker allra bäst om. typ oliver, tomater, citron, vitlök, färksa örter och färsk pasta. och ost såklart. fetaost OCH parmesanost. känn på den!
sen så ska jag verkligen försöka att njuta lite av december. inte kommit hem från skolan tidigare än nio på länge och har noll adventskänsla i lägenheten. detta skall åtgärdas i helgen. hyacinter, tända ljus och min fina röda stjärna i papp att ha i fönstret. det enda som ger mig julkänsla är kören. vi övar och övar och det närmar sig både lucia och julkonsert. kommer bli himla fint.
majorna är förresten fantastiskt vintertid. det blir lite extra mycket sagoland över det nu. fina gamla trevånings trähus med vackra fönster så långt ögat når och världens finaste allé härutanför där spårvagnarna passerar. jag skulle inte vilja bo någonannanstans än just här. appropå spårvagn så är det en av dagens bästa stunder varje morgon. jag kommer nog aldrig tröttna på att åka spårvagn. varje morgon ser jag älvsborgsbron, göta älv, stena line-båtarna, fiskhamnen och varvet. i morse sken solen fantastiskt över vattnet och jag hade gärna aldrig gått av vagnen. den sentimentala känsla som infann sig då var antagligen en följd av min natt med plugg och ingen sömn. finns inget som får mig så känslosam som stunden efter att ett jobbigt och krävande moment är avklarat. det är förresten min bästa känsla.
förresten så känner jag att jag bara måste tillägga en nackdel med att bo i ett gammalt trähus i majorna: de gamla fina fönstrerna håller inte riktigt kylan ute. det liksom sipprar in iskall luft och jag både somnar och vaknar varje dag med en kall näsa.
längtar förresten lite till hallsberg. och massa till familjen, men snart är det jul och då får jag träffa alla fina och bara vara ett par dagar.
när vi går genom tiden,
har allt det bästa inte hänt än
Kommentarer
Postat av: Magdalena
Bra blogg!
Trackback
