broder daniel forever,

broder daniels spelning i fredags var väldigt väldigt vacker. och sorlig. väldigt mycket känsla och nostalgi! deras musik har betytt väldigt mycket.. minns när jag var 14-15 och köpte skivan "broder daniel forever" och blev fast. en musik som ofta har spelats när jag varit arg, ledsen eller upprörd. och det funkar än idag faktiskt, trots att den inte behöver användas till det syftet lika ofta nu.

och igårkväll spelade håkan. att se håkan hellström i slottsskogen i göteborg var nästan magiskt. jag hamnade med en drös härliga människor och jag och jossan dansade och sjöng med. sen blev vi tryckta framåt av all publik så vi hamnade nästan längst fram, haha. det var ett par år sen jag stod längst fram på håkan. men jag kände mig faktiskt inte ens lite för gammal. det var bara väldigt bra! räknade även ut att detta var 17e gången jag såg håkan live. det är lite galet.. men så har jag hållt på sen jag var 14 eller nåt..





 
way out west var trevligt. såg dock bara tre hela spelningar, broder daniel, silverbullit och håkan. men det var lätt värt det. eller, just nu känns det lite (läs: MYCKET!) segt eftersom klockan är halv nio, jag är dödstrött, det ösregnar ute och jag måste bege mig till slottsskogen och hjälpa till några timmar med att riva scen och skit. men sånt är livet. sen imorn är det upp klockan sex och jobba igen. jag dööör!



och att dina ord i natten är de enda som når in,
jag vet inte vem jag är
men jag vet att jag är din


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0